Vår italienska jul

                       

Mattraditionerna skiljer sig från landskap till landskap och från familj till familj men i ett land där stor vikt läggs på vardagsmat blir festmaten något aldeles extra..

Den 24 december, firas i mellan och syditalien, med stora fester där man äter fisk och skaldjur. För tjugo år sedan var vi ett fyrtital personer hemma hos svärmor, Lidia, men en del av den äldre generationen har bokstavligen gått bort och numera når vi inte trettiostrecket.
Festen ska börja klockan åtta och då infinner sig hälften av släkten,den punktliga. Vi sipprar vin fram till dess att den opunktliga delen av släkten behagar infinna sig. Ordentligt försenade kommer de glada och ostressade in och utan att ursäkta sig, men det är jul och vi är alla glada över att se varandra. Det bör även nämnas att de flesta arbetar den 24;e- minst halva dagen. Vi är alla uppklädda tlll tänderna och manga av oss har tillbringat ett par timmar hos frissan- de har oppet till halv atta pa julafton.. Så startar då äntligen middagen som består av:
Antipasto:Marinerad rökt lax på rostade snittar, bläckfiskröra Primo piatto: tagliatelle med skaldjurssås Secondo piatto:Ugnsstekt fisk med tre såser,sallad och bröd. Maten avnjutes emedan diskussioner går höga. Speciellt fantastiska rätter applåderas! Desserten består av  olika italienska kakor som Panetone och Pandoro, söt pasta med nötter och honung samt julgodis i stora mänder och till sist druvor och mandariner. Vid det här laget närmar sig klockan midnatt och vi tjuvstartar med syskonen och kusinernas julklappsbyte.. Vid midnatt lämnar den religösare delen av sällskapet festen för att komma försent till midnattsmässan. Prästerna är vana vid drop-in service. Inget att stressa upp sig för. Kyrkorna är överfyllda och julmusik och julens budskap värmer både troende och icke.

Den 25:e vaknar familjen av julmusik och julklappar som ligger under granen. Vi äter frukost i vardagsrummet i pyamas och klapparna öppnas i lugn och ro. Vänner och släkt långtborta rings upp för julönskningar,så mycket personligare än ett julkort. Juldagen splittras släkten upp -många mammor vill ha de närmsta hembjudna hos sig. Vi återvänder till Lidia och nu är vi inte mer än 10-12 personer. Veckor i förväg har Lidia gjort hemlagade capelletti-små hattformade kött- fyllda pastakuddar... Det är ett pilligt arbete och capelletti kan tack och lov frysas in. (se tidigare inslag-recept) De serveras på juldagen i en hemlagad köttbuljong och med parmesanost. Som andrarätt serveras ugnsstekt fasan eller anka med örtkryddad stekt potatis och sist men inte minst La Parmeggiana. Huvudingrediensen är "il gobbo"- en släkting till kronärtskockan och den friteras och läggs därefter i en ugnsform och varvas med tomatsås och rikligt med parmesanost .  Till efterrrätt blir det repris från dagen före. Efter detta väntar det en välbehövlig långpromenad, ibland besöker vi en levande julkrubba,vilka startar just efter mörkrets inbrott den 25:e

Under helgdagarna är det vanligt att man träffas hemma hos varandra och spelar spel och äter julgodis. Sista tio åren har hela Italien drabbats av Buraco-feber,ett brasilianskt kortspel. Fast under julen spelar man mycket bingo och ett italiensk kortspel som heter Mercante in Fiera.

                   Som halvsvensk familj firar vi ocksa svensk jul med allt vad det innebär, så här blir
                    ingen utan Janssons, köttbullar, vörtbröd och julgodis. Inte dumt med dubbla traditioner!

Julen är över men inte alla festligheterna

Mina första italienska jular, för ett tjugotal år sedan, kändes ofta helt fel. Varför firar de inte jul som vi gör-på det "rätta" sättet, frågade jag naivt mig själv. Numera har min italienska familjs traditioner sammanflätats med mina egna och känns som det bästa sättet för mig.

 Snö i Umbrien under december månad är ovanligt. Klimatet är dock bistert och även om soldagarna kan vara många så ligger de vita bergstopparna i Appeninerna  alltid som en vinterkuliss i bakgrunden.

Att ta in julgranen redan den 8 december som här är brukligt bar mig helt emot de första åren. Som barn minns jag hur granen togs in på lillejulafton-aldrig en dag i förskott. Vi barn skulle tindra. Uppriktigt sagt fick vi aldrig klä granen som vi ville. Granen skulle kläs "naturligt" med trä-äpplen och fallande glitter. Hur naturligt det nu är med äpplen i granar? Men så tillbaka till Italien.
Nu är det så att italienska granar köps med rot i kruka och kan hållas i livet under många år, med god skötsel. Jag vattnar min lilla gran med is under inne-perioden och byter till större kruka varje vår. Det största problemet är att lyckas ge granen tillräckligt med vatten under de heta sommarmånaderna. Den 8 december är helgdag i hela Italien. Man firar den heliga ljungfru Maria. När familjen är samlad passar det bra att ta in granen och klä den. Däremot åker trädet ut direkt efter jul om det visar tecken på att ge upp.
Julgran är dock en relativt ung tradition i Italien och min svärmor skulle aldrig komma på tanken att släpa in en gran till jul när det finns så mycket vackrare växter att välja på.

Julkrubba är däremot både Italienskt och Umbriskt. Det var den helige Fransiskus från Assisi som bestämde sig för att skildra Jesus födelse och startade därmed julkrubbetraditionen. Pietro, min mans bäste vän, flyttar om i hela vardagsrummet och gör en jättejulkrubba med porlande vatten och rörliga figurer. Att få bygga upp en miniatyrvärld med djur och människor i olika aktiviteter , är verkligen roligt för barnen. Sedan behövs det ej tas bort för att det ska dammsugas som med andra leksaker utan allt får allt stå kvar i nästan en hel månad! Jesusbarnen läggs i krubban natten till den  25;e-det är ju då han ska födas. De vise männen dyker upp den 6:e januari med sina gåvor. Julkrubbor finns i december precis överallt, i kyrkor, på torg. i butiker, men priset tar nog en väninna, Egizia, som har 23 stycken hemma hos sig. Hon har dock mycket jobb för 5 katter gör sitt bästa för att blanda ihop herdar med jesusbarn och kameler. Min absoluta favorit är de levande julkrubborna-I presepi viventi. Hela små byar förvandlas till tiden för Jesus födelse.  Byborna blir statister och klär sig tidsenligt. Man kan besöka förutom stallet med Josef ,Maria och herdarna ,smeden, bagaren, snickaren, väverskor mm.  En mer eller mindre nyfödd baby spelar jesusbarnet men byts ut regelbundet för att inte frysa. Den 6:e kommer de vise männen ridande. Detta är något vi i min familj aldrig vill missa under julhelgen. OCH den 6:e blir det mer presenter för barnen för då kommer "la befana".