Mina första italienska jular, för ett
tjugotal år sedan, kändes ofta helt fel. Varför
firar de inte jul som vi gör-på det "rätta" sättet,
frågade jag naivt mig själv. Numera har min
italienska familjs traditioner sammanflätats med
mina egna och känns som det bästa sättet för mig.
Snö i Umbrien under december månad är ovanligt. Klimatet är dock bistert och även om soldagarna kan vara många så ligger de vita bergstopparna i Appeninerna alltid som en vinterkuliss i bakgrunden.
Att ta in julgranen redan den 8 december som här är brukligt bar mig helt emot de första åren. Som barn minns jag hur granen togs in på lillejulafton-aldrig en dag i förskott. Vi barn skulle tindra. Uppriktigt sagt fick vi aldrig klä granen som vi ville. Granen skulle kläs "naturligt" med trä-äpplen och fallande glitter. Hur naturligt det nu är med äpplen i granar? Men så tillbaka till Italien.
Nu är det så att italienska granar köps med rot i kruka och kan hållas i livet under många år, med god skötsel. Jag vattnar min lilla gran med is under inne-perioden och byter till större kruka varje vår. Det största problemet är att lyckas ge granen tillräckligt med vatten under de heta sommarmånaderna. Den 8 december är helgdag i hela Italien. Man firar den heliga ljungfru Maria. När familjen är samlad passar det bra att ta in granen och klä den. Däremot åker trädet ut direkt efter jul om det visar tecken på att ge upp.
Julgran är dock en relativt ung tradition i Italien och min svärmor skulle aldrig komma på tanken att släpa in en gran till jul när det finns så mycket vackrare växter att välja på.
Julkrubba är däremot både Italienskt och Umbriskt. Det var den helige Fransiskus från Assisi som bestämde sig för att skildra Jesus födelse och startade därmed julkrubbetraditionen. Pietro, min mans bäste vän, flyttar om i hela vardagsrummet och gör en jättejulkrubba med porlande vatten och rörliga figurer. Att få bygga upp en miniatyrvärld med djur och människor i olika aktiviteter , är verkligen roligt för barnen. Sedan behövs det ej tas bort för att det ska dammsugas som med andra leksaker utan allt får allt stå kvar i nästan en hel månad! Jesusbarnen läggs i krubban natten till den 25;e-det är ju då han ska födas. De vise männen dyker upp den 6:e januari med sina gåvor. Julkrubbor finns i december precis överallt, i kyrkor, på torg. i butiker, men priset tar nog en väninna, Egizia, som har 23 stycken hemma hos sig. Hon har dock mycket jobb för 5 katter gör sitt bästa för att blanda ihop herdar med jesusbarn och kameler. Min absoluta favorit är de levande julkrubborna-I presepi viventi. Hela små byar förvandlas till tiden för Jesus födelse. Byborna blir statister och klär sig tidsenligt. Man kan besöka förutom stallet med Josef ,Maria och herdarna ,smeden, bagaren, snickaren, väverskor mm. En mer eller mindre nyfödd baby spelar jesusbarnet men byts ut regelbundet för att inte frysa. Den 6:e kommer de vise männen ridande. Detta är något vi i min familj aldrig vill missa under julhelgen. OCH den 6:e blir det mer presenter för barnen för då kommer "la befana".
Snö i Umbrien under december månad är ovanligt. Klimatet är dock bistert och även om soldagarna kan vara många så ligger de vita bergstopparna i Appeninerna alltid som en vinterkuliss i bakgrunden.
Att ta in julgranen redan den 8 december som här är brukligt bar mig helt emot de första åren. Som barn minns jag hur granen togs in på lillejulafton-aldrig en dag i förskott. Vi barn skulle tindra. Uppriktigt sagt fick vi aldrig klä granen som vi ville. Granen skulle kläs "naturligt" med trä-äpplen och fallande glitter. Hur naturligt det nu är med äpplen i granar? Men så tillbaka till Italien.
Nu är det så att italienska granar köps med rot i kruka och kan hållas i livet under många år, med god skötsel. Jag vattnar min lilla gran med is under inne-perioden och byter till större kruka varje vår. Det största problemet är att lyckas ge granen tillräckligt med vatten under de heta sommarmånaderna. Den 8 december är helgdag i hela Italien. Man firar den heliga ljungfru Maria. När familjen är samlad passar det bra att ta in granen och klä den. Däremot åker trädet ut direkt efter jul om det visar tecken på att ge upp.
Julgran är dock en relativt ung tradition i Italien och min svärmor skulle aldrig komma på tanken att släpa in en gran till jul när det finns så mycket vackrare växter att välja på.
Julkrubba är däremot både Italienskt och Umbriskt. Det var den helige Fransiskus från Assisi som bestämde sig för att skildra Jesus födelse och startade därmed julkrubbetraditionen. Pietro, min mans bäste vän, flyttar om i hela vardagsrummet och gör en jättejulkrubba med porlande vatten och rörliga figurer. Att få bygga upp en miniatyrvärld med djur och människor i olika aktiviteter , är verkligen roligt för barnen. Sedan behövs det ej tas bort för att det ska dammsugas som med andra leksaker utan allt får allt stå kvar i nästan en hel månad! Jesusbarnen läggs i krubban natten till den 25;e-det är ju då han ska födas. De vise männen dyker upp den 6:e januari med sina gåvor. Julkrubbor finns i december precis överallt, i kyrkor, på torg. i butiker, men priset tar nog en väninna, Egizia, som har 23 stycken hemma hos sig. Hon har dock mycket jobb för 5 katter gör sitt bästa för att blanda ihop herdar med jesusbarn och kameler. Min absoluta favorit är de levande julkrubborna-I presepi viventi. Hela små byar förvandlas till tiden för Jesus födelse. Byborna blir statister och klär sig tidsenligt. Man kan besöka förutom stallet med Josef ,Maria och herdarna ,smeden, bagaren, snickaren, väverskor mm. En mer eller mindre nyfödd baby spelar jesusbarnet men byts ut regelbundet för att inte frysa. Den 6:e kommer de vise männen ridande. Detta är något vi i min familj aldrig vill missa under julhelgen. OCH den 6:e blir det mer presenter för barnen för då kommer "la befana".
Nessun commento:
Posta un commento