Mamme del monte, är en grupp mammor som bor på "mitt berg". I Sverige skulle det nog kallas nätverk. Vi träffades när barnen gick i byns lekskola. De italienska fröknarna var på gammeldags italienskt vis livrädda för att ta ut barnen, för utelek. Varje vindpust eller lite fukt i gräset sågs, på den tiden, som farliga hot mot barnens hälsa. Vi var då många mammor som hämtade våra barn kl 14 och släppte barnen fria i den närbelägna lekparken. Här svetsades vi samman över muffins och termosthe'. Vi kallades oss : Mamme del parco. På den tiden bodde jag mitt emot lekskolan och min lägenhet blev en träffpunkt för oss.
Åren gick och barnen fortsatte alla i byns 5 -åriga grundskola. Parkleken fortsatte eftersom många av oss nu fått vårt andrabarn och de "stora barnen" slutade redan kl 13. Vi organiserade gemensamma inköps- och out-let resor, en av mammorna som är gympalärare startade en gympagrupp hemma, ofta instruerande oss med ett barn vid bröstet och ibland gick vi ut och åt en pizza ihop.
Jag och min familj flyttade till Turkiet sommaren 2000 och därefter blev det Tyskland och England. Vid tillbakaflytten till Italien firades min hemkomst med en jättefest och sedan fortsatte vi umgås precis som tidigare. Nu hade vi inga småbarn längre! Flera av oss, mig inberäknad, köpte hus högre upp på berget.
Det är nu över 5 år sedan vi startade "walk and talk"eller "cammina che ti passa". Vi promenerar 6 km varje morgon, med eller utan hund. Givetvis är många av mammorna idag ute i arbetslivet men det blir alltid en liten grupp morgonpigga tjejer som traskar på. Motion, massvis frisk luft , och på kvinnors vis ventileras både smått och stort. En riktig investering i hälsa!
Buracoklubben är däremot nattsuddare, som spelar kort fram till midnatt en kväll, varannan vecka. Ibland arrangerar jag turneringar. Buraco är ett brasilianskt kortspel som blivit en riktig landsplåga härnere. Otroligt roligt! Intesset är nu så stort att en eftermiddagsgrupp är på väg att startas.
Middagarna är tillfället då vi alla kan träffas. Oftast blir det knytkalas, då alla gör sitt yttersta för att imponera på gruppen. En dag ska jag skriva en kokbok om detta!!
Varför har vi då så roligt?? Jag tror det delvis beror på att vi är så olika. Gemensamt har vi att vi är mammor mellan 40-60. Därefter slutar likheterna.Vi har representanter från hela Italien från nord till sydligaste syd. och en av italienskorna är uppvuxen i Nigeria. En tyska, en belgiska, en holländska,en somaliska uppvuxen i tre världsdelar och två svenskor representerar tillsammans utlandet. Som yrke är lärare överrepresenterat. Inte så konstigt eftersom det är ett av de få arbeten i Italien som är halvtid. Här stänger lekis och skolan 3 månader på sommaren och de flesta skolorna är fortfarande halvdags-skolor , utan fritids
.Idag är vi ca 20 personer i gruppen. Numera har vi grupp på FB som tagit över vår tidigare blog.
Har ar bilder fran i fredags, da bara jag Serafina och Rita traskade pa. Enkelklicka som vanligt pa bilderna. En morgon att minnas !
.
Nessun commento:
Posta un commento