Den 2:a november

Igår, den 2:a november, sattes julbelysningen upp över huvudgatan i min lilla by. Jag kan inte låta bli att protestera. Allhelgonahelgen är inte ens över och redan ska vi tänka på julen. Innan julhelgen är över ska vi förbereda oss för nyår och innan dess måste vi handla presenter och godis till den 6:e januari-la befana-och sedan har de redan börjat ta fram saker till karnevalsfirandet och innan karnevalen är över tas påsksakerna fram.....Jag vill INTE tänka på jul under allhelgonahelgen utan på det vi firar just nu. Den andra november är "de dödas dag". Vi var som många andra på kyrkogården. Gick omkring och satte en blomma på nära och käras gravar och besökte familjens kapell. Makens mormor bodde som barn i ett hus där den nyare delen av kyrkogården ligger och familjekapellet är uppfört ungefär där huset var beläget- i tät rad med en massa andra kapell förståss. Dottern berättade vid 3-års ålder vid hemkomsten från kyrkogården-att hon varit i ett garage och träffat döda-men det är faktiskt riktigt fint-speciellt denna helgen då alla gravar är smyckade med blommor och ljus. I Italien kistbegraver man främst och gravarna ligger inte under jorden utan  ligger i våningar över varandra- som en sorts flerfamiljshus. Det behövs en rullande stega för att nå de översta etagen. Foto på den döde finns nästan alltid uppsatt. Den andra november firar vi dessutom sonens födelsedag. Victor, vars namn redan var bestämt i förväg, föddes på min farfar Victors dödsdag.